En torsdag av ett lite bättre slag

Kraxa som en kråka idag igen när jag vaknade, tycker nog att denna förkylning skulle kunna gå om snart. Till på köpet så snöade det utanför mitt fönster och min lägenhet ser mest ut som en stor diskmaskin. Sku definitivt behöva en sån kille som han på bilden...

bilden är tagen från resultatet av sökningen dishes på google.com

Men nu kan man ju inte få allt här i världen så disken får ligga där den ligger tills imorgon. För trots alla dessa minus faktorer så vakande jag med ett gott humör. Idag stod nämligen en lunch i Rimal på schemat. Det är lite som att göra ett besök hos en extremt bra psykolog då man får åka till Rimal och spendera några timmar där. Bara tömma hela hjärnan och hjärtat över en bit mat och lite kaffe. Samtalsämnena är oftast garn, recept, mänskor, skola, omgivning, skvaller, blommor och annat i den stilen. Jag kommer att bli en hejare på att vara pensionär ska ni veta.

Har även hunnit spendera 2 timmar med 15 UngMartha tjejer. Idag har vi gjort egna smycken av gamla pärlor från halsband som gått sönder, av gamla armbandsringar och av lite gamla knappar. Det blev en hel del nytt av allt det gamla. Det är givande och roligt att få ha en Mklubb här i Vasa och trots att man inte har 100% energi alla gånger så kommer den nog så fort vi sätter igång. Om någon undrar vad jag talar om då jag nämner UngMartha och Mklubbar så kan ni gå in på ung.martha.fi och kolla in vår verksamhet.

Har även hunnit tala med Emilia, Marie, mamma och mommo i telefon idag. Har helt enkelt hunnit med en hel del. När man hinner med så mycket underbara mänskor på en och samma dag så blir man lite extra glad. Nu hoppas jag bara på att humöret skall vara lika underbart imorgon då skolarbeten står på schemat hela långa dagen. Som det ser ut nu fortsätter schemat i samma stil hela helgen. Kul kul! Finns en liten chans att jag går på en engelsk kurs om posttraumatisk stress som börjar imorgon men är ännu inte helt säker på att det är den bästa idén med tanke på mängden skolarbete jag har från förr. Den som lever får se!

Nu skall jag ägna min tid åt Vares och Sukkanauhakäärme innan jag sluter ögonen och påbörjar min skönhetssömn. Måst faktiskt erkänna att jag i samband med Vares har insett att man nog kan göra helt okej filmer i Finland också.